EU-förbud: Hur Leipzigs krögare reagerar på korvdilemmat

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Leipzigskrogarna visar bristande förståelse för EU:s beslut om köttersättningsprodukter. Diskussion om förväxlingsrisker och kreativa namn.

Leipziger Gastronomen zeigen Unverständnis für EU-Beschluss zu Fleischersatzprodukten. Diskussion über Verwechslungsrisiken und kreative Bezeichnungen.
Leipzigskrogarna visar bristande förståelse för EU:s beslut om köttersättningsprodukter. Diskussion om förväxlingsrisker och kreativa namn.

EU-förbud: Hur Leipzigs krögare reagerar på korvdilemmat

Den 8 oktober 2025 fattade EU-parlamentet det kontroversiella beslutet att veganska och vegetariska produkter inte längre får ha namn som ”schnitzel”, ”burgare” eller ”korv”. Detta förbud syftar till att minimera risken för förväxling med äkta köttprodukter. Beslutet måste dock fortfarande godkännas av medlemsstaterna, vilket har väckt en intensiv debatt om lagens inverkan, särskilt inom cateringbranschen och bland konsumenter. Det är vad hon rapporterar LVZ.

Cateringbranschen i Leipzig är förvånad över beslutet. Kristoff Liebers, grundare av "Vleischerei", beskriver diskussionen om förbudet som överdriven. Hans "Vleischerei" använder kreativa termer som "currykorv" och "biff" för sina växtbaserade produkter. Liebers varnar för att det verkliga hotet mot mindre företag kommer från stora företag snarare än de namn de använder för sina produkter.

Reaktioner från cateringbranschen

Raphael Konieczny från "Vleischerei" ser debatten som förlegad. Andreas Grollmann från "Milu vegan" uttrycker också oro och varnar för den eventuella förvirring som nya namn kan skapa. Tom Räntzsch, ägare till ”Bibabo”, ifrågasätter lagens användbarhet och framhåller att hans företag redan erbjuder köttersättningsprodukter under alternativa namn.

Kritiker av den nya lagen menar att den inte bara kan orsaka förvirring utan också medföra betydande kostnader för tillverkarna. Det finns också kritik mot att ämnet har liten prioritet jämfört med mer angelägna utmaningar inom livsmedelsindustrin. Teckningar och skämt om namnförbudet cirkulerar redan i sociala medier.

Fokus på konsumentskydd

Debatten är hett debatterad inte bara inom cateringbranschen, utan även bland konsumentförespråkare. De motsätter sig häftigt ett förbud mot termer som "sojaschnitzel". Chris Methmann från Foodwatch kritiserar förbudet som ”lobbyism i köttindustrins tjänst” och framhåller att konsumenterna vanligtvis tydligt kan skilja på veganska och kötthaltiga produkter.

Dessutom stöder den europeiska konsumentorganisationen BEUC konsumentförespråkarnas krav och konstaterar att majoriteten av konsumenterna inte är förvirrade av villkoren. De efterlyser snarare tydliga etiketter istället för att förbjuda namn för att öka transparensen.

Dataläget visar att konsumtionen av kött per capita i Tyskland var 53,2 kg 2024, medan produktionen av köttfria alternativ nådde 126 500 ton, en ökning med 4,0 % jämfört med föregående år. Dessa siffror illustrerar det växande intresset för växtbaserad kost, en oro som också tas upp i frågorna till EU-kommissionen. Frågor som utbyggnaden av växtbaserade produkter i stormarknader och möjligheten till ett EU-omfattande märkningsprogram diskuteras och har formulerats i ett brev till kommissionen publicerat i Europaparlamentet lämnades in.