Demodag i Connewitz: spänningar och hot oroar politikern!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 18 januari 2026 höll olika grupper fredliga möten och demonstrationer vid Connewitzer Kreuz i Leipzig.

Am 18.01.2026 fanden am Connewitzer Kreuz in Leipzig diverse Gruppierungen friedliche Versammlungen und Demos statt.
Den 18 januari 2026 höll olika grupper fredliga möten och demonstrationer vid Connewitzer Kreuz i Leipzig.

Demodag i Connewitz: spänningar och hot oroar politikern!

Idag, den 18 januari 2026, ägde ett möte mellan olika grupper rum på Connewitzer Kreuz i Leipzig. Officerarna hade anlagt en så kallad "barriärskog" som sträckte sig ut på sidogatorna för att skilja de olika demonstranterna åt. Under mötet pågick en tävling om musikvolym mellan de deltagande grupperna, men hittills har läget varit lugnt. Ändå uttryckte vänsterpolitikern Juliane Nagel oro över den kommande demodagen och rapporterade om en spänd stämning i sociala nätverk. Denna växande oro är särskilt motiverad av den pro-palestinska demonstrationen, som åtföljs av lögner och insinuationer, bland annat mot Nagel själv.

Nagel utsätts för starka anklagelser, som hon beskriver som en ”upplösning av gränser” bland personer aktiva i sociala nätverk som beskriver sig själva som vänsterorienterade. Särskilt alarmerande är de antisemitiska hot som framfördes, inklusive uttalandet om att man vill "jaga" judar genom grannskapet. Denna utveckling varnar för en oroande trend som växer fram där och som även påverkar andra städer i Tyskland.

Antisemitism vid demonstrationer

Situationen i Leipzig är inte isolerad. Liknande pro-palestinska och ibland antisemitiska demonstrationer äger rum regelbundet i Berlin. Högt dagliga nyheter Människorättsaktivisten och imam Seyran Ateş uttrycker oro över det ökande antisemitiska klimatet. Berlins inrikessenator Iris Spranger varnar för ytterligare radikalisering och betonar behovet av att vidta åtgärder mot denna utveckling. Polisrapporter rapporterar allt oftare antisemitiska incidenter vid demonstrationer, på universitet och på gatan.

Enligt en nyligen genomförd polisrapport observerades en pro-palestinsk marsch med titeln "Stoppa folkmordet i Gaza", till vilken det förekom två pro-israeliska mothändelser. Enligt myndigheterna har olika brott begåtts, bakom vilka det finns en kärna av "flera gärningsmän" som regelbundet uppmärksammas vid dessa demonstrationer. Polisen uppskattar att det fanns i mitten till högt tvåsiffrigt antal våldsmän bland deltagarna. Dessutom minskar deltagandet i demonstrationerna totalt sett, eftersom antalet deltagare sällan överstiger tusenstrecket.

Koppling mellan subkulturer och antisemitism

Ett annat fokus ligger på sammansättningen av deltagarna, som rekryteras från olika scener – från vänster- och vänsterextrema grupper till feminister, queeraktivister och islamister. Ateş kritiserar särskilt kopplingen mellan HBTQ-gemenskapen och de pro-palestinska demonstrationerna. Hon framhåller att det utlevda våldet och hatet mot judar får ett oroande uttryck i vissa subkulturer och efterlyser en kritisk granskning av de bakomliggande problemen.

Den aktuella utvecklingen visar att detta problem utgör en ökande utmaning, inte bara i Leipzig, utan i hela landet. Både kommunerna och de inblandade grupperna står inför uppgiften att söka dialog och resolut motverka radikala trender.