Fokus: Informationsflöden avgör olika biologiska mångfald!

Fokus: Informationsflöden avgör olika biologiska mångfald!

Jena, Deutschland - Ulrich Brose från det tyska Center for Integrative Biodiversity Research (IDIV) och Friedrich Schiller University Jena har nyligen haft omfattande kritik av etablerade ekosystemmodeller. Dessa modeller förlitar sig ofta bara på energi- och materialflöden och försummar den avgörande rollen för informationsflöden i ekosystem. Brose betonar att till exempel vargar i Yellowstone Park använder information som spår och lukt för att hitta byte. Denna kunskap illustrerar hur viktigt informationsutbytet mellan arter är för deras överlevnad. Förändringar i livsmiljöförhållanden, såsom genom torka stress, har inte bara direkta utan också indirekta effekter på levnadsförhållandena av olika typer, vilket potentiellt kan leda till arter död.

Stabiliteten i ett ekosystem är starkt beroende av strukturella parametrar såsom att ansluta dans (anslutningar mellan arter) och modularitet (antal interagerande undergrupper). Hans forskningsgrupp använder matematiska modeller för att inte bara karakterisera komplexiteten i ekosystemen, utan också för att göra sunda förutsägelser om effekterna av klimatförändringar, eutroforering och vanlig störning. Brose har varit på Idiv sedan 2015 och tilldelades Thuringian Research Award 2019. Han strävar efter målet att analysera kommunikation mellan arter och integrera den i dess modeller för att få mer omfattande insikter om ekosystemens funktion.

Påverkan av miljöstimuli

Brose beskriver olika typer av informationsflöden som kan ske både akustiskt och visuellt eller luktande och påverkar djurens beteende väsentligt. Han uttrycker också att miljöstimuli som ljus och buller också har en betydande inverkan på djurarternas beteende. I detta sammanhang utvecklar han så kallade flerskiktsmodeller som tar hänsyn till olika informationsflöden i naturen. Dessa modeller är avgörande för att bättre förstå konsekvenserna av mänskliga aktiviteter, till exempel buller och föroreningar som stör kommunikationen mellan arter. Brose varnar för effekterna av denna "sensoriska förorening" på biologisk mångfald.

Han betonar också behovet av att förena ekologi och ekonomi för att främja hållbar användning och bevarande av biologisk mångfald. Detta passar rekommendationerna från många studier som har undersökt den direkta kopplingen mellan biologisk mångfald och ekosystemens funktion. Till exempel arbetet enligt Cardinale et al. Hur biologisk mångfald påverkar funktionaliteten hos trofiska grupper och ekosystem, vilket också påverkar ekonomiska intressen på lång sikt. [Springer]

Kunskapen om Brose och hans kollegor kunde inte bara bidra till att förbättra ekologiska modeller, utan också bidra till en bättre förståelse av biologisk mångfald och deras fara. Många av de nämnda studierna tillhandahåller väsentliga data och tillvägagångssätt för att utvärdera och öka våra ekosystems motståndskraft i tider med klimatförändringar. En holistisk strategi som belyser informationsutbytet mellan arter kan således ge ett avgörande bidrag till biologisk mångfaldsforskning och artsskydd.