Hälsokonsekvenser av SED orättvisa: Varför tidigare offer lider

Hälsokonsekvenser av SED orättvisa: Varför tidigare offer lider

Psykiska störningar, hälsoproblem och social relevans är centrala ämnen i aktuell forskning om de långsiktiga konsekvenserna av SED-orättvisa. En omfattande studie, utförd vid universitetssjukhus i Jena, Leipzig, Magdeburg och Rostock, har funnit betydande skillnader i hälsotillståndet för före detta ungdomsgårdsbor och politiskt fängslade personer jämfört med befolkningen i allmänhet. Hur MDR rapporterats lider dessa individer ofta av en högre frekvens av psykiska störningar och fysiska sjukdomar, inklusive kardiovaskulära problem och smärtsyndrom.

Forskning visar att offer för nedbrytning som drabbats av den ständiga övervakningen och statliga förtrycket av DDR har en ökad tendens till inflammation. Denna tendens kan vara en indikator på vanligare hälsoproblem som har utvecklats under decennier. De drabbade rapporterar till övervägande del dåliga erfarenheter, vilket leder till en känsla av ifrågasättande både i rådgivningssammanhang och i juridiska bedömningar av förvaltningsmyndigheter. Prof. Dr. Bernhard Strauss understryker att många offer har en känsla av att de inte blir trodda.

Socialt ansvar för omvärdering

Att komma överens med den orättvisa som begås i DDR, särskilt av Tysklands socialistiska enhetsparti (SED) och ministeriet för statlig säkerhet (MfS), förblir en social skyldighet. Efter mer än 30 år av tysk enighet är en objektiv syn på dessa frågor avgörande. Många av de drabbade når för närvarande pensionsåldern och arbetar mer intensivt med sitt förflutna. Ett initiativ från den senaste federala regeringen krävde en förenkling av erkännandet av traumatisk stress för DDR-offer.

Den tyska förbundsdagens dokument 19/10613 efterlyser ett kompetenscenter som fokuserar på bedömning och behandling av långsiktiga konsekvenser. Förbundsdagen godkände cirka 2,4 miljoner euro för ett treårigt hälsobedömningsprojekt som startade i juli 2021. Mellan 1 juli 2021 och 30 juni 2024 kommer de fyra universitetssjukhusen att arbeta med tolv forskningsämnen som syftar till att förbättra den terapeutiska vården för SED-offer.

Fördjupad forskning och insikter

Som en del av denna forskning har olika delprojekt genomförts. Ett projekt i Jena undersökte bland annat organiserat våld i DDR, inklusive intervjuer med terapeuter och berörda. De psykosociala konsekvenserna av strukturellt våld är väl dokumenterade. En jämförelse mellan offer för nedbrytning och icke-traumatiserade före detta DDR-medborgare avslöjade tydliga skillnader i sjukdomsbördan, som chockerande nog 35 år efter återföreningen avslöjar en lång rad psykologiska och fysiska besvär.

I Rostock bevisades det också att förekomsten av psykiska störningar är betydligt högre bland offer för nedbrytning. Studier av tidigare tävlingsidrottare från DDR fann att 98 % av idrottarna diagnostiserades med minst en psykisk störning, där ångest och depressiva störningar var vanliga. Dessa höga siffror illustrerar relevansen av medicinsk och psykoterapeutisk vård för dessa grupper och förekomsten av en stor okunskap inom yrkesområden om hur man ska hantera dem som drabbas av orättvisor.

Resultaten av dessa studier illustrerar det akuta behovet av att ytterligare ta itu med de långsiktiga konsekvenserna av SED-orättvisan för att ge de drabbade det erkännande och det stöd de behöver.